Le revolution créatif

Jag börjar inse hur fruktansvärt ensam jag är, nu när jag sitter här, med min snuviga och konstant rinnande näsa, värkande kropp och tankspridda känslotornados. timing. timing är en förbannelse. styr vi den själva, eller är det så pass patetiskt att det är som man skyller det på: ödet!
Jag måste skaffa mig ett liv, som inte innebär att jag är beroende av andra människor hela tiden, som inte kretsar runt allt och alla andra än mig själv. för att jag vill inte vara den personen som sitter ensam på kvällarna och tycker synd om mig själv för att alla andra är tillsammans med sina partners eller älskare. eller ragg. jag måste bli mer självständig. så: jag började med det ikväll:
- jag känslomålade en grund, till en tavla, på en duk på 60x60. Den är inte klar, men här har ni ett smakprov.

imorgon blir det julmys med vännerna och jag längtar som bara den! Bilder och inlägg kommer senare.

PL&R
//Jools