Runt, runt, allting snurrar runt
Fokusera, det går inte att fokusera
“det snurrar i min skalle”
- som familjen skulle ha sagt
men jag tycker bara att det låter som skitsnack
för benen kanske inte håller,
kanske inte hjärtat heller,
gömmer solen under parasoller
och resterna efter liken i mina celler
Det är så svårt att vända andra kinden till
när man vändt de två kinderna man har,
och väntetiden på att få nya sträcker sig till april
så vill man blotta solen igen och skrika
- KOM TILLBAKA FÖR FAN, JAG ÄR INTE KLAR!
Hur fan gör man?
vi kanske pratar olika språk
och när jag gör en piruette,
så tar du på dig skridskorna och gör ett segeråk
jag rodnar som brandkårer,
det isar i nacken likt en flaska explorer
men
- mystik vid klockan två etik
ser dig vid skolans rusningstrafik
mimik, arsenik, i ett drömliktskrik
du gömmer dig i matkön och tittar inte hit
när kaffet smakar salt
och jag hör dig skratta på håll
och även fast det här är svinkallt
går inte ens tankarna i moll
Jag kanske borde sluta skriva allt i metaforer,
som:
att himlen är blå och det är inte dina ögon
utan dom är sådär honungsbruna som få
eller att kaniner är söta och du är lika så
men jag vet inte annars hur jag ska berätta för dig
att din dialekt låter lika klyschigt som timotej
men att det får mig att le
och när ingen ser
tänker jag ditt namn 7½ gånger, men inte mer
man vill ju inte verka patetisk
även om det är det enda jag kan
och jag är allt annat än atletisk
men jag kan erkänna att du får mig att känna mig som Bellman
alltså, inte alkoholist
utan mer speciell
jag kanske lider av blodbrist
för när du är nära,
lyckas jag alltid säga något dumt som
- jag tycker att det är fint med fiskfjäll.men
detta är så stort att jag måste skriva det inom parantes
så tänk dig en halvmörk röst som viskar hest
att
(jag tycker nog faktiskt om dig.)
