Le revolution créatif

Dagens hjärnstopp: heteronormativitet, kvinnaförnedrande blonda bimbos och migrän.

 Som jag tidigare nämnt, har jag varit sjuk i en hel vecka nu. Jag är som en karl när det kommer till sjukdom (okey, jag menar inte att generalisera, men växer man upp med 4 bröder och en pappa som idol, så har man rätten att säga så. det jag menar med de uttrycket var att när jag är förkyld, så är det som att jag har cancer. nu hade jag dessutom migrän, så ni kan ju tänka er tragedin som förekom. var glad att ni inte varit på ulvövägen 10 säger jag bara.)

I allafall, så finns det en väldigt fin tradition i den Sidnerska familjen, att när man är sjuk, får man en sjuktidning. denna gång fick jag:

Cosmopolitan. Cosmopolitan i all ära, tidningen är ganska reko, så länge man inte behöver läsa den. det jag menar med det, är att bilderna är awesome (julija <3 kamerakåt = sant!) layouten lika så, samt att kläderna är helt okeya faktiskt. Så, eftersom att jag varit rastlös som en gnu, så började jag för en gångs skull att läsa i tidningen och märkte ganska snabbat att *trumvirvel*: 38 av 45 artiklar var heteronormativa, kvinnoförtryckande och uppmuntrade till bantning. bland annat en artikel om hur killarna tycker att vi ska klä oss, hur vi ska bete oss i sängen för att killarna ska få det skönare och hur du är en bra flickvän. Dessutom en artikel om hur man får tillbaka sin “midja” genom att sluta dricka, röka, röra på sig, men man får inte sitta stilla heller, inte äta osv osv.
Att det är helt heteronormativt tycker jag verkligen är förskräckligt. diskriminering, på hög nivå, fast det är ingen som ser det så, eftersom att man inte uttalar sig som om att man anser att det är fel, men man väljer bort och ignorerar det istället, vilket är ju även det en härskarteknik.

Men, mitt i allt mörker, dök en artikel upp, som hette: “real life: Jag blev kär i en tjej!” upp. när jag såg rubriken skrek jag för mig själv: YEEEEEESSSSSS!!!!! ÄNTLIGEN!!!!! det är okey att gilla cosmopolitan igen, dom försöker iallafall att göra något åt den diskrimineringen som försegår. tankegången och lyckan var till fullo: TILLS jag läste artikeln och insåg ganska snabbt att syftet med artikeln var: “bara för att du blir kär i en tjej, så är du inte gay, det är okey, du behöver inte bli rädd”. Jag blev fly förbannad, eftersom att denna förtryckande tidning som förtrycker kvinnors egna vilja och själsliga psyke, nu även talade om för gayvärlden att det är oseriösa och kommer över det, samt att det är något att ta som en tragedi. I nummret innan så fick läsarna berätta om sina sexupplevelser.
där, mitt i all annan heteronormativitet än en gång stack det upp ett litet ljuskorn: “jag hade sex med en tjej!”. Jag ljublade till som när jag läste den där artikeln, men tyvärr exakt samma resultat som med den. längst ner i berättelsen med fet text står: “men att ha sex med en tjej, är sjukligt överskattat, det är inget jag rekomenderar.”. Vilket vinnande koncept och förebild för andra gaytjejer, VERKLIGEN BRUDEN, TUMMEN UPP! och sedan att det är just den berättelsen som cosmopolitan väljer att publicera är ju verkligen inte förvånande längre.

En tidning, som är världens största tidning för kvinnor, borde ju föregå med bättre exempel. en tidning med den bredden borde verkligen uppmuntra kvinnor till att bli självständiga, främja sin psykiska och fysiska hälsa, samt att bara för att ens pojkvän gillar att knulla en hårt, så behöver inte du gilla det, särskilt inte för att en tidning talar om det för dig.
dessutom så borde man främja olikheter och tala om för människor att dom duger som dom är. det ska inte spela någon roll om hur du ser ut som, kommer ifrån eller vilket kön du tänder på eller inte. Det är verkligen beklämmande att man kan välja att både vinkla och solla ut vissa människors berättelser framför andras. för jag tror inte på att de enda gay-personerna som skickat in sina historier, är de där två människorna som ogillade det båda två. Att man dessutom sätter “jag blev kär i en tjej” i samma fack, som den litteratur där det annars står “jag blev våldtagen”, “jag tappade mina båda ben i en bilolycka” och “min pappa var alkoholist och slog mig varje kväll”, är ju om något fruktansvärt och skräckinjagande.

Vad tycker ni? är det okey att solla ut människor från varandra och utesluta vissa? vinner eller förlorar tidningarna på det?

Nej, nu ska jag pussa på Anna och Kajsa, snacka skit och umgås hela kvällen. TUMMEN UPP!

Peace
// J